Det var tidigt 1960-tal. Tiderna hade aldrig varit så goda och Kristinehamn behövde alldeles klart ett nytt badhus. Sedan skulle det följa decennier av avfolkning och avindustrialisering innan den stolta Värmlandsstaden fick möjlighet att bygga en ny ståtlig simanläggning.
60-talsikonen har tjänat ut, men jag fick i alla fall möjlighet att fotografera den i april. Det var fantastiskt fint och känslan av att tiden hade frusit var smått bedövande därinne.
Stort tack till Lelia E och Kristinehamns kommun för hjälp och upplåsning.
...här kan man ju fundera på vad hans bakgrund som son till en murare hade för betydelse för verket...
