Reims ligger 10 mil norr om Paris. Här finns en vacker katedral och ruinerna av en Formel 1-bana. På landsvägsbanan i Reims hölls 11 franska Grand Prix mellan 1950-66. Banan var fruktansvärt snabb, och nästan alla de stora racingnamnen vann härute någon gång. Men i slutet av 60-talet övergavs den, och idag står bara jättelika och spöklika strukturer kvar utefter den franska Riksväg 31. Varje rundtur i Europa borde ta en sväng förbi Reims...
Vi befinner oss på den gamla Formel 1 banan i Reims-Gueux.
Frankrikes Grand Prix gick här elva gånger mellan 1950-66.
Reims var Frankrikes största racerbana. Le Mans var den enda konkurrenten.
Alla de klassiska racernamnen vann här. Juan Fangio, Jack Brabham och...
år 1963 vann även Jim Clark. Clark var 60-talets störste förare. Av många anses han...
...vara tidernas allra största. Han vann VM två gånger...
...och dessutom förlorade han två gånger VM på grund av motorfel i sista (!) tävlingen.
Dessutom vann Clark i Indianapolis, vilket var unikt för en...
...europeisk förare. Tre gånger vann han dessutom den Australiska serien...
..det var dit europeerna åkte på vintern. Clark vann helt enkelt allt.
Med tanke på att det bara var 12-13 deltävlingar i VM på den tiden var hans 25 GP segrar...
...ett fantastiskt rekord. Dessutom stod han i Pole Position 33 gånger.
Han körde elegant och han var en gentleman av stora mått. Han var bara 28 år...
...när han mottog OBE, Order of the British Empire, från Drottningen.
Clark är en lika omistlig del av den brittiska 60-tals myten som Beatles, Rolling Stones och James Bond.
Och på något sätt känns banan i Reims som den perfekta platsen för att skriva om honom.
För det var dessutom så att Clarks tragiska öde blev en av spikarna...
...i kistan för Reims.
Reims och Clarks öde är tätt sammanflätade. Historien ser ut så här:
Mellan 1958-68 dog mer än hundra racingförare. Banor som Reims och Le Mans påminde ibland...
...om rena Killing Fields. Orsaken...
...var enkel. Dom var ruskigt snabba, och hade nästan bara naturliga avkörningshinder.
Det stod halmbalar (!!!) här och var, men dom var inga stora hinder för bilar som...
...kom rusande i mer än 300 kilometer i timmen.
Halmbalarna for iväg, och sedan körde förarna, om de hade den minsta otur...
...rätt in i ett träd.
Reims var ett fruktansvärt snabbt lopp. I princip bestod landsvägsbanan av...
...tre raksträckor. Sista GP-loppet höll en genomsnittshastighet...
...på mer än 200 kilometer i timmen. Dagens Franska GP ligger på samma genomsnitt.
Ta en titt på 60-talets små F1-bilar och betänk detta. Utan ordentlig säkerhet...
...på banor som var flera mil långa, vilket gjorde att det tog en halvtimme innan...
...hjälppersonalen kom fram...
...körde killar som Clark, Brabham och McLaren i samma hastigheter som idag.
Körde fort gjorde dom, men dom var inga dårar. Det var...
...självklart att kraven på ökad säkerhet skulle börja växa.
Ökad säkerhet krävde investeringar i avbärarräcken, ambulanser, radioutrustningar...
...avkörningszoner och hastighetsdämpande chikaner. Ju längre bana...
...desto högra kostnader. Landsvägsbanan i Reims var åtta kilometer lång.
Kostnaderna i säkerhet skulle bli jättelika...
...dessutom var GP på väg att bli "Big Business" vilket motiverade investeringar...
...i stora nybyggda banor som bara var avsedda för tävlingar.
Egentligen var det här en variant på ishockeyns flytt från månskensrinkar till...
...reklamtäta inomhushallar.
I Frankrike blev Paul Ricard den stora nya banan under 70-talet.
Det som verkligen satte fart på omvandlingen var dels pengarullningen...
men dels också en av racing-historiens mest tragiska händelser.
1968 hade börjat bra för Jim Clark. Han vann det första GP-loppet i Sydafrika och...
...han var storfavorit till att ta tillbaks VM-titeln det året.
Men den 7 april 1968 startade Jim Clark i Hockenheim. Naturligtvis finns det en myt...
...om varför Jim ställde upp i ett betydelselöst Formel 2-lopp. Lojalitet med Lotus-stallet...
...tycks ha varit det enkla skälet.
Det duggade den dagen, och Lotusen hade uppenbara mekaniska problem redan från början.
På det femte varvet hände något som aldrig blivit klarlagt. Någonting i bilen kollapsade.
I 250 kilometer i timmen gick Jim av banan. Han voltade rätt in i ett träd. Allt var över på sekunder.
Det var hans första svåra krasch någonsin. Han hade varit känd för sitt flyt, sin säkerhet och...
...sina reaktioner. Dom andra elitförarna reagerade på olyckan med ren skräck.
Om Jim Clark kunde dö på det sättet var dom alla, med säkerhet, dödsdömda.
Säkerhetstänkandet tog omedelbart fart. Jim Clark hade inte bara varit skotte..
...han hade också fungerat som mentor för en ung landsman...
...Clarks skotske efterföljare hette Jackie Stewart. Han kom att ta över F1 dominansen...
...från 1968, och han blev också ledare för förarnas kamp för ökad säkerhet.
Reims hade aldrig någon chans att möta dom nya kraven.
Till råga på allt fick man ställa in sportvagnsloppet 1968 på grund av...
...det årets politiska kravaller.
Borta i de gamla depåerna upphörde verksamheten 1970.
Det allra sista motorcykelracet kördes 1972. I "Autodrome: The lost race circuits of Europe"...
skriver S S Collins: "When the Roman Empire turned its back on Britain...
...it left behind many abandoned structures, and the remains that sit by the...
Route Nationale 31 are evocative of these, former glory fading in the last...
...summer evening sunshine, as nature slowly reclaims these edifices."