Vi fortsätter vår resa i fotspåren av den legendariske oljemannen Enrico Mattei. Idag når vi Gagliano Castelferrato, där Europas sannolikt märkligaste textilfabrik får bli platsen för att berätta om hans sista dag i livet.
Bilderna från den här fabriken är smått absurda...
...vi befinner oss i Gagliano Castelferrato...
...långt uppe i de sicilianska bergen...
...vi följer fortfarande Enrico Mattei i spåren...
...han har landat i Gela den 26 oktober 1962...
...han tar en tur runt ön i sällskap med en amerikansk journalist...
...iden är att resan ska bli ett jättereportage i Time Magazine...
...några veckor senare...
...när Mattei besöker USA och president Kennedy...
...han visar upp den nya industrin i Gela, och den...
...27 oktober fortsätter de med helikopter...
...upp till Gagliano, där...
...Matteis energibolag har gaskällor...
...i den lilla byn håller den store oljemagnaten ett eldigt tal...
...som handlar om det framtida Italien...
...där alla behövs och ingen ska behöva flytta...
...inför tusentals jublande bybor...
...egentligen är det förstås meningen...
...att talet ska finnas med i Time några veckor senare, som en vision...
...inför framtiden...
...talet är också förklaringen till det märkliga vi ser på bilderna...
...maken till välbevarad miljö...
...har jag nog aldrig skådat...
...förklaringen ligger som sagt i det där talet...
...några timmar senare tog Mattei sitt privatplan till Milano...
...där allt skulle sluta i en våldsam krasch samma kväll...
...några år senare hade italienska politiker...
...förvandlat hans energibolag...
...till en uppsamlingsplats för döende textilföretag...
...den italienska ullindustrin hade börjat få problem...
...med nya syntetmaterial och konkurrens från Japan och Hong Kong...
...för att lösa alla växande regionalkriser bestämde man sig...
...för att börja bygga nya textilfabriker på olika håll i landet...
...Sicilien var ett självklart val...
...och vad kunde vara mer logiskt än Gagliano, där den store ledaren...
...hade hållit sitt sista tal...
...den nya fabriken invigdes 1968...
...här fick 450 sömmerskor jobb...
...lyckan var fullständig i trakten, men...
...det ingen räknat med...
...var att krisen bara börjat...
...under 1970-talet kom nya asiatiska konkurrenter in på marknaden...
...under 1980-talet startade den kinesiska syndafloden...
...nu var det inte roligt att driva en textilfabrik i de sicilianska bergen längre...
...ständiga stöd och subventioner gjorde anläggningen...
...till en följetong hos EUs konkurrensmyndigheter...
...i mitten av 1980-talet privatiserades fabriken...
...den rullade vidare i ett drygt decennium...
...med ständiga personalminskningar...
...och statliga stödbeställningar...
...kostymerna som hänger här...
...skulle egentligen ha hamnat...
...hos italienska järnvägen...
...men det var ingen som ens brydde sig om att hämta dom...
..efter den sista konkursen hösten 1999...
...ända sedan dess har allting stått här...
...med tallrikar, IBM-servrar...
...telefonkiosker och fågelträck...
...som ett märkligt och absurt monument...
...över Enrico Mattei...
...och den europeiska regionalpolitikens...
...uppgång och fall.