Alla vet att Marstrand är Sveriges mest posha sommarort - ända till de går in genom dörren till Turisthotellet. Väl härinne gnuggar man sina ögon. Gåtorna är många: Varför slutade man underhålla ett hotell redan på 1920-talet? Varför orkade ingen ens riva hotellet? Och framförallt: finns det någonting av kulturhistoriskt värde i en fastighet som mest av allt verkar vara ett Fall för Anticimex? Läs mer om Marstrand i boken http://www.adlibris.com/se/promotion.aspx?page=jornmark Tack till Ernst Rosén AB för tillträde till fastigheten.
![005](/wp-content/uploads/platser/marstrand/mars005.jpg)
...vi har uppenbarligen klivit in genom en dimensionsdörr när vi vandrade in på Turisthotellet i Marstrand...
![010](/wp-content/uploads/platser/marstrand/mars010.jpg)
...en hel skvadron av soldater i Vietnam skulle ha försvunnit tvärs genom en dörr av detta ovanliga slag...
![021](/wp-content/uploads/platser/marstrand/mars021.jpg)
...i mitten av 1880-talet hade det här blivit Sveriges Riviera, så nu kom till och med självaste kungen hit...
![034](/wp-content/uploads/platser/marstrand/mars034.jpg)
...som gjort att den lilla öns befolkning fallit från nästan 2000 till ungefär 400 personer under det sista seklet...
![045](/wp-content/uploads/platser/marstrand/mars045.jpg)
...fram till 1955 kunde de till nöds klara sig på att de var de enda aktörerna med tillstånd att servera sprit...
![062](/wp-content/uploads/platser/marstrand/mars062.jpg)
...naturligtvis hade ingen föreställt sig att det man byggde 1910 skulle stå i 90 år utan ordentlig värme...