Nere på Flanerns kust ligger RTT/Belgacoms gamla semesterhem för de anställdas barn. Tänk er att slottet en bit ner på sidan var semesterhem för belgiska järnvägens barn också, så får ni nu en bild av vart era föräldrar borde jobbat på 1950- 60 och 70-talen. Nuförtiden skriver vi ju 2007, så nu har privatiseringens och konkurrensens vindar dragit genom Västeuropa. Kika in på semesterhemmet, så ser ni snart vad som återstår av de lyckliga 1960-talssomrarna.
Vi befinner oss långt nere i Belgien...
...närmare bestämt i Oostduinkerke...
...det vill säga Öst Dunkirk...
...Västdunkirk är ju mer känt under sitt franska namn Dunkerque...
...det var ju därifrån som britterna genomförde sin...
...berömda evakuering 1940. Lite lustigt - hisoriens kanske enda flykt som blivit känd som en sorts seger. Östdunkirk ligger ett par mil därifrån, vi har i stort sett tagit oss över gränsen...
...vilket också blivit språkgränsen mellan det latinska och germanska Europa. Lite lustigt även detta, ända hit ner...
...bara 20 mil från Paris, pratar dom nästan som oss...
...och bara tre mil bort snackar dom snigelätarspråk, olika falla ödets lotter...
...i vilket fall som helst är detta en magnifik byggnad...
...ritad av Henry Lacoste, som är en av Belgiens mest legendariska arkitekter. Lacoste...
...anses vara en av de mest betydelsefulla Art Deco arkitketerna i Europa...
...Art Deco utmärks ju av sina svängda och dekorativa former, och det är ju drag som syns tydligt här i...
...det belgiska Televerkets semesterhem för barn, uppfört ute vid...
...Flanderns kust under åren 1948-50. Tänk er...
...att allt detta byggdes som en barnkoloni...
...vilket ger ett perspektiv på hur betydelsefulla och mäktiga de nationella...
...televerken var runtom i Europa. Uppenbart är att...
...Henry Lacoste fick enorma ekonomiska ramar för sitt bygge. Kolla...
...kollonaden här till exempel. Lacoste hade lett utgrävningarna av...
...den romerska staden Apamea i Syrien under 1920- och 30-talen...
...och den romerska arkitekturen påverkade honom under resten av hans liv.
Vi har nått Lacostes´ trappa. Trots den enorma förödelsen...
...var det en upplevelse att besöka...
...den gamla barnkolonin. Monumentaliteten i byggnaden kändes dock lite absurd...
...när man tänkte på att detta byggts för 8-12 åringar...
...tänk er dom belgiska kidsen springande runt i den här trappan...
...stirrande mot den här märkliga modersgestalten...
...som förmodlige symboliserade både modern, jorden och...
...den slutgiltiga kollapsen. Dessutom...
...fortsatten kidsens trappa ytterligare en bit uppåt...
...förbi gigantiska fönster...
...in i barnens matsal, där de små belgiska björnbröderna..
...fick sitta på rad för att käka belgisk pölsa...
...bland massiva romerska kollonader...
...med en innergård där rektorn spanade irriterat...
...bort mot den, som sagt, fullständigt gigantiska trappan. Vi tycker ju...
...ofta om nostalgi, men det här känns som en mer klinisk än...
...nostalgisk plats. Vete katten om inte detta är självaste Poseidon som spökar...
...innan småbarnens trappa fortsäter ytterligare en bit, rakt in i...
...en helt annan värld. Men varför...
..har det gått som det har gått här? Hur kan det komma sig att...
...en monumentalbyggnad av det här slaget förfaller bortom allt förstånd?
På den tiden det begav sig hette belgiska televerket Régie des Télégraphes et Téléphones...
....förkortat RTT. Belgarna hade börjat bygga ut telefonsystemet på 1880-talet...
...och det gick väl hyfsat snabbt, år 1930...
...när RTT bildades hade man 225 tusen abonnenter, runt 1950 när semesterkåken byggdes...
...hade man nått en halv miljon. Länge satsade man nog så hårt på telegrafin också...
...men under 1960- och 70-talen växte kraven på stora investeringar i...
...telefonisystemet. Det var ju under den här perioden som...
...det moderna Europa skapades, och Belgien befann sig ju verkligen mitt i smeten. Med...
...andra ord var trycket på kommunikationssystemet ytterst starkt.
Man hade passerat en miljon abonnenter 1965, men med fortsatt hög investeringstakt...
...ökat konkurrenstryck på telegrafin, introduktionen av ny teknik som telex...
...behovet av att ta stora regionalpolitiska hänsyn vid investeringar...
...så ledde allt detta till att man började ackumulera stora förluster efter 1968. Hela 1970-talet var en katastrof...
...precis som för stora delar av Belgiens övriga näringsliv. Det var nu...
...som man var på väg att få EU:s största statsskuld. Statliga bolag som RTT/Belgacom...
...var ju ofta väldigt tacksamma för att försöka lösa regionalpolitiska bråk...
...eller för att placera ut avpolleterade politiker i olika styrelser, dessutom. I Italien fanns ett statligt bensinbolag som hette...
...AGIP, vilket av folkhumorn uttyddes som Azienda Generali Infortunaci Politici, vilket betyder "Allmänna anstalten för otursförföljda politiker". Belgien...
...och Italien brukar väl allmännt anses ha varit de två mest genomkorrupta europeiska staterna på 1970- och 80-talet, så...
...det är knappast vågat att gissa sig till varifrån förlusterna kom. Men nu var det på väg att...
...bli 1980-tal, och konkurrensutsatthet blev ett nytt modeord. I korthet betydde det att de europeiska ekonomierna höll på...
...att växa ihop, och att ny teknik i allt fler fall hotade gamla monopol. RTT omorganiserades 1981...
...och 1987 blev det uppenbart att de olika nationella marknaderna i växande grad skulle öppnas för konkurrrens.
Först ut var konkurrensen i de nya mobilnäten, och här var det ju dessutom...
...nödvändigt att investera för att bygga nytt. Nu behövdes partners och nya pengar...
...så nu fick de gamla televerken bli aktiebolag. År 1991 blev RTT ett SA, eller Societe Anonym, som dom säger i franskspråkiga länder...
...och nu stod det inte på innan man döptes om till det betydligt stiligare BELGACOM...
...för som ni vet hör namnbyten den moderna tiden till. I BELGACOM började horder av ekonomer att bryta ner verksamheten och räkna på...
...olika delars lönsamhet. I Oostduinkerke såg dom något irriterande, ett barnhem som sannerligen inte gav några intäkter...
... och som dessutom låg i Belgiens hetaste semesterstråk, ett stenkast från kusten. Detta såg icke bra ut, vid pass år 1998...
...lades härligheten ned, och för säkerhets skull började man strax att riva. Problem uppstod när någon insåg att Lacostes´ kåk kunde höra till det nationella kulturarvet...
...av detta skäl tvingades man avbryta rivningen nästan omedelbart varefter kåken blev stående i ett skick som gjort den till centrum...
...för europeiska vandaler i fyra-fem år. Men nu är det snart över, för i juni togs ett slutgiltigt rivningsbeslut. Sic Transit Gloria Mundi, som dom skulle ha sagt i Apamea.