I Deje kokades det pappersmassa i nästan hundra år. På 1980-talet tog allt slut, och idag kan vi beskåda en av landets mest dramatiska industriruiner i den lilla värmländska orten. En märklig historia med smått magiska bottnar...
![005](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje005.jpg)
...risk för soppatorsk tvingade in mig till Deje, och när jag passerade bruket så noterade jag med intresse att det växte björkar på taket...
![008](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje008.jpg)
...telefonkatalogen var en fantastisk upplevelse: min farmor och hennes systrar har varit döda i mer än 20 år...
![014](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje014.jpg)
...Mölnbacka-Trysil-koncernen. Det norskägda företaget hade byggts upp medan Sverige och Norge fortfarande...
![015](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje015.jpg)
...befann sig i union, så egentligen var Deje bruk en sorts kvarleva från en äldre internationaliseringsepok...
![019](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje019.jpg)
...men det norsk-engelska ägandet gjorde att Mölnbacka-Trysil alltid var en främmande fågel i den värmländska skogen..
![020](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje020.jpg)
...och med all sannolikhet var det därför som landskapets första industrinedläggningar koncentrerades till...
![025](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje025.jpg)
...en underbar sommarkväll på väg hem från Borlänge. Hade kört upp sönerna till en rockfestival, och det var på vägen hem jag såg björkarna på taket...
![028](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje028.jpg)
...när vi stod högst upp i tornet sade Dennis till mig att "egentligen står Djävulen här, och därnere arbetar...
![031](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje031.jpg)
...en månad senare kom jag tillbaka med mina kompisar Bengt och Jakob, men sedan dess har jag bara följt helvetesfabrikens dramatiska öden på nätet...
![033](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje033.jpg)
...det som på den tiden kallades strukturrationalisering når landskapet, och Mölnbacka-Trysil fusionerades 1966...
![040](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje040.jpg)
...men under 70-talet blev allting mycket tydligt. Oljepriserna steg samtidigt som investeringsbehovet ökade...
![045](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje045.jpg)
...bondekooperationen hade expanderat under 60- och 70-talen, ofta genom att köpa fabriker som var på väg att läggas ned...
![046](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje046.jpg)
...Vänerskog samlade på sig anläggningar i bland annat Bäckhammar, Götene, Åmotfors, Billingsfors...
![048](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje048.jpg)
...det verkliga resultatet blev att man splittrade sig på många anläggningar med stort investeringsbehov...
![050](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje050.jpg)
...Vänerskogs situation var ansträngd redan 1977, så köpet av Deje bidrog sannolikt till att bekymren...
![053](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje053.jpg)
...1980-81 var läget prekärt, så nu var det bara att vända sig till staten för att få subventioner och...
![065](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje065.jpg)
...ett samhälle som började tyna, med tomma butiker, järnvägsbroar, stationer och minskande befolkning...
![068](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje068.jpg)
...vintern 2007/08 började Forshaga Kommun planera för hur man skulle kunna skjuta till pengar för rivning...
![071](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje071.jpg)
...här fanns den lilla sjön Lusten, som hade gett namnen till de små gröna flottningsbåtar som trafikerade...
![072](/wp-content/uploads/platser/sverigedeje2/deje072.jpg)
...Klarälven på den tiden jag var en liten pöjk i Karlstad. Min farbror underhöll mig med ramsor om båtarna...