Det är svårt att missa det jättelika men fullständigt övergivna kontoret när man svänger in i Västerås. Den ståtliga men övervuxna fontänen är en tydlig signal om var jag ska svänga in på Metallverksgatan. De kopparklädda dörrarna ger en känsla av tyngd och till och med handtagen har formats till konstverk över det numera nästan bortglömda företaget Svenska Metallverken. Jag gick runt länge i det gigantiska men mycket tomma kontoret. Inredningen skrek av det självförtroende som karaktäriserade industrin i mitten av 1950-talet. Den enorma konjunkturuppgång som hade följt med Koreakriget hade sopat undan de sista tvivlen på att tillväxten var stabil. Tiderna hade aldrig varit så bra för Metallverken. I Norrland var det fortfarande ingen som ifrågasatte att man byggde ut älvarna i rekordfart och kopparfabriken i Västerås gick för högtryck. På anläggningarna i Finspång slogs produktionsrekorden ännu snabbare. Vare sig man byggde kylskåp eller Drakenplan var det aluminium man behövde och tillväxten verkade inte längre ha några gränser. Det var rekordår och naturligtvis behövde Metallverken ett nytt huvudkontor... Tack till Lars Luttrop och PEAB.
Ingen bild hittades.