Publicerad: 27 september 2024
I mitten av Mellansverige ligger orter som ingen kan undvika att passera på sin jakt mellan Stockholm och Göteborg. Hallsberg och Pålsboda är järnvägsorter av första rangen, men ett befolkningsproblem har uppstått när arbetstillfällena i järnvägen och den traditionella industrin fallit.
Befolkningen minskar och de som bor kvar bor hellre i villor än limphus från 1950- och 60-talen. I Hallsberg river man för fulla muggar, på jakt efter balans i det kommunala bostadsbolagets ekonomi. Både kommun och stat satsar stora pengar på att eliminera hus från jordens yta. Själva jagar vi efter och dokumenterar dömda hus i Laxå, Örebro, Hallstahammar, Pålsboda och ja, det verkar kort sagt inte finnas något slut på eländet.
I mitten av Mellansverige ligger Hallsbergs kommun, som innehåller flera centralorter.
En sak dom har gemensamt är att befolkningen minskar. Sedan 1980...
...har Hallsberg tappat drygt 2000 invånare. Eftersom man började med drygt 17 000 invånare...
...så känns en minskning med 2000 ganska rejält.
Det kommunala bostadsbolaget heter Hallbo. Det har länge varit ett sorgebarn.
Situationen är klassisk. Mellan 1945-80 rådde något som liknade planekonomi i svensk bostadssektor.
Staten bestämde hur mycket som skulle byggas varje år...
...och sedan bröts det stora talet ner till kommunal nivå.
Om den svenska totalproduktionen var 80 000 lägenheter år 1960, så fick...
...en kommun som Pålsboda kanske 40 av dessa. Nästa år blev det 40 till, och så vidare.
Nere på kommunal nivå kom nästa fråga:
Skulle man bygga enfamiljs- eller flerfamiljshus? Eftersom...
...bostadsbristen var ständig och stor...
...var beslutet ofta enkelt. Cirka 80-90% av produktionen hamnade i flerfamiljshus...
...som det gick snabbt att planera, röja mark för och bygga.
Dessutom fanns det en politisk dimension i beslutet. Byggandet av flerfamiljshus sköttes till större delen av...
...så kallade allmännyttiga bostadsföretag, som blivit en helt central del...
...av den nya socialdemokratiska bostadspolitiken. Man kan konstatera...
...att ju starkare socialdemokraterna var politiskt på lokalplanet...
...desto fler flerfamiljshus byggdes det. I järnvägsknutar som Pålsboda och Hallsberg...
...var Socialdemokraterna urstarka, så det blev mycket trevåningslimpor efterhand...
...som 50- och 60-talen rörde sig framåt.
En lång utläggning det där, men nuförtiden undrar ju många unga människor varför det ligger oförklarliga...
...trevåningslimpor nästintill mitt ute på landsbygden. Nu vet ni varför...
...och snart följer också förklaringen till att grävskopor och norrmän idag drar fram i dessa rester...
...av en misslyckad bostadspolitik.
På tidens vanliga vis gick den vidare. Det blev 1970-tal.
På bostadsmarknaden utrbröt en häpnadsväckande snabb islossning.
Kapitalet strömmade friare, och under loppet av tio år flyttade den...
...svenska medelklassen till nyanlagda villaförorter. Två bostadsdebattörer skrev 1978 en bok...
...om det dekadenta villaboendet. Den hade titeln "Betalt för att bo", och dom hade faktiskt rätt:
Villaboendet var så gynnat under 1970- och 80-talen att man faktiskt fick...
..."Betalt för att bo"....
...det hade å andra sidan inte hyresgästerna i Hallbos lägenheter i Pålsboda och Hallsberg.
Här fick man minsann betala sin hyra punktligt varje månad.
Kommer ni ihåg? Lördag morgon, klockan är nio...
"Ring så spelar vi", Hasse Tellemar...
...följs av "Melodikrysset" med Bengt Haslum...
...för att avslutas med...
"Svensktoppen" med Ulf Elving.
Just dom där lördagmorgnarna i köken på 70-talet lever åtminstone i mitt minne. Hela prylen...
...hängde ihop med att de lediga lördagarna slog igenom 1970, så vi svenskar fick litet ny gemensam tid...
...för att börja gräla om ifall vi skulle flytta till villa eller ej.
En del stannade kvar och betalade hyran, men dom blev färre för varje år.
Vid millennieskiftet var Hallbos ställning prekär...
...så nu fick man börja förhandla med staten om stöd för rivningar.
En gång i tiden hade staten betalt för att bygga husen. AP-fonderna gick in med våra pensionspengar.
Svindlande affärer, som Pernilla Wahlgren skulle ha sagt.
I november 2003 kom staten och kommunen överens om hur avvecklingen skulle inledas.
Sammanlagt 210 miljoner kronor sköts till, för att riva 270 lägenheter. Vi har sett några avvecklingsobjekt i galleriet, men...
...jag är säker på att fortsättning följer.