Sågverket i Billingsfors är en spännande plats. Sedan flera decennier har konkurser och elände varit platsens kännetecken. En dag runt julen 1999 tog allting slut... Tack till Berhard Thiel på ARE-bolagen för tillträde, och Elisabeth och Johan på Västnytt för trevligt sällskap.
Billingsfors sågverk anlades av skogsägarkooperationen.
År 1971 bildades en stor kooperativ koncern i Värmland-Dalslands trakten.
Namnet var Vänerskog, och vi som växte upp i Karlstad på 70-talet minns väl den stiliga loggan.
Tanken var förstås att jämna ut de priser som skogsägarna fick för sin råvara.
Skogsägarna skulle dessutom själva vara ägare till kooperationen...
...fö att höja det egna intresset.
Ett sätt att hålla allt virke från marknaden för att undvika stora svängningar är att förädla själv.
Vänerskog körde stenhårt på förädlingslinjen. Man hade sågverk och...
...pappers- och massaindustrier runt omkring Vänern.
Man ägde anläggningar i Bäckhammar, Deje, Billingsfors, Åmotfors...
...Rottenros, Otterbäcken med mera. Faktum är att...
...man till och med ägde Götenehus.
Alla dessa industrier förutsätter att man har kapital. Eftersom bönderna inte var villiga att...
...skjuta till tillräckligt mycket var Vänerskogs existens ofta skör.
Man får tänka på ett Kooperativ som Vänerskog som både köpare och säljare av samma vara. Motsägelsefullt, onekligen.
Som köpare och producent vill du hålla ner råvarupriserna. Probelmet är ju då att dina medlemmar...
...alltså bönderna - blir missnöjda och säljer till någon annan.
Dessutom skall dessa bönder in med stålar till fabriker. Ekvationen är besvärlig...
...och både Vänerskog, den norrländska kooperationen NCB och den skånska varianten Skåneskog gick i konkurs i skiftet av 1970- och 80-talen.
Då hade Vänerskog nästan 3000 anställda, och den totala bristen i konkursen var cirka en miljard.
Alla Vänerskogs industrier gick sedan olika öden till mötes.
Några av dom har kommit att tillhöra de värsta ruiner jag sett under det här året.
Inne på kontoret har det stått övergivet sedan julen 1999. Toaborsten är magnifik.
Verksamheten tog som synes ett snabbt slut. Konkurser har inslag av skottdrama:
"Here today, gone tomorrow".
Just på kontoren syns ofta atmosfären av Sudden Death.
Minneslappen på numret som aldrig blev ringt.
Men det fanns många år mellan Vänerskog och 1999. Vad var det som hände?
Vänerskog stöp lagom till jul 1981. Enligt konkursförvaltaren hade koncenrnen egentligen...
...varit konkursmässigt sedan 1978. Men nu var det slut.
Sågen i Billingfors köptes 1982 av Billerud...
...som i sin tur fusionerades in i Stora Kopparberg två år senare.
Stora Kopparberg tog runt 1986 beslutet att lämna sågverksrörelsen. Det var koncentration på...
...papper- och massa som gällde. Dessutom internationaliserade Stora under dessa år genom att köpa tyska pappersbruk.
Stora sålde och lade ned sågverk och plywood fabriker tvärs igenom Norrland och Mellansverige. Billingsfors...
...såldes till en ny framåtsträvande sågverkskoncern vi namn...
...Fagerlid. Fagerlid hade funnits sedan 1882, men det var runt 1982 som det verkligen tog fart.
På mindre än två decennier blev det lilla familjeföretaget Europas sjätte...
...största sågverkskoncern. Under ledning av en driftigt VD köptes det sågverk så det stod härliga till.
En sådan expansion kostar pengar och förutsätter därför höga priser på...
...sågat virke. Tyvärr var det lågkonjunktur i byggbranschen hela...
...1990-talet, så marknaden för virke var inte den bästa.
Den oundvikliga konkursen komm lagom till jul 1999. Frågan var om det skulle finnas någon ny köpare?
Ett nygammalt fenomen hade visat sig i Värmland och Dalsland redan på 1980-talet. Norska intressenter...
...hade börjat köpa upp sågar och andra industrier med bekymmer. Framemot 1990- och 2000-talet köpte norrmännen...
... faktiskt nästan vad som helst. I Dalsland och Värmland köpte dom skog, villor, flerfamiljshus...
...och förstås sågverk. Det blev norska ARE-bolagen som tog över Billingsfors.
Men ARE köpte flera sågar dom här åren, och det visade sig snart att Billingsfors var den som...
...passade sämst att sälja vidare till likaledes norska Moelven A/S häromåret.
Dessutom finns det för många sågverk i förhållande till skogsmängden i området. Strukturmässigt...
...var beslutet att lägga ned Billingsfors logiskt. Resterna av sågutrustningen har sedan sålts till ett...
...familjeägt företag i Bayern. I Billingsfors återstår nu ett dilemma:
Vad ska man göra med en vackert belägen och hyfsat välunderhållen sågverksruin?
När jag talade med Berhard Thiel på ARE verkade han intresserad av att få in någon som ville utveckla...
...området i riktning mot sommarboende. Kommer att kräva byråkratisk mangling och ändringar i planeringen...
...men tanken verkar i högsta grad rimlig. I storstäder blir varven bostäder, i den attraktiva glesbygden...
...blir sågverken sommarbostäder till Oslobor.
Har mycket personliga minnen däruppifrån också. Större delen av släkten kommer från Billingsfors.
Morbror Stig var på sågen, mormor städade på brukskontoret, morfar jobbade på bruket. Det var ett fattigt liv däruppe...
...men frågan är om det någonsin var bättre förr?
Allra mest fantastiskt är det ändå att besöka åttikvadratskåken som mormor, morfar och...
deras nio barn bodde i på 1940- och 50-talen. Ligger sex kilometer utanför Billingsfors.
Står kvar, heter Nolängen. Numera ingen övergiven plats. Har sedan 1969 en ny användning...
...som kommunal sopstation.