Hasselblad var länge ett handelshus. Beröringspunkterna med fotografi låg i film- och vykortsdistribution och den svenska agenturen för Kodak. Produktion av kameror började man med under andra världskriget. Frågan till Victor Hasselblad var om hans företag kunde ersätta de tyska kvalitetskamerorna. Tillsammans med bröderna Tranefors grep sig Hasselblad an uppgiften. Resultatet blev en klassisk svensk efterkrigssuccé. Kvalitetskamerorna fick en växande marknad bland professionella fotografer, men det var när Walter Schirra tog med sig sin Hasselbladare ut i rymden 1962 som märket blev legendariskt. I nära samarbete med NASA utvecklades sedan kameror som till sist skulle hamna på månen 1969. Resten av historien om Hasselblad berättas under bilderna. Kort kan man säga att den har kommit att handla om motsättningen mellan finansiellt eller industriellt inriktad kapitalism samt de oerhörda effekterna av digitaliseringen och Moore’s lag. “Lagen” formulerades 1965. Innehållet i den är enkelt, men har haft dramatiska effekter i många industrier sedan dess. Anledningen till att ett hus som invigdes i oktober 2003 stod helt tomt två år senare kan egentligen sammanfattas med dessa två ord: Moore’s lag. Skrev själv en bok, Globala förkastningar, om denna lag för ett par år sedan. Rekommenderades som julläsning av Dagens Nyheter förra året – kostar bara 226 kronor på adlibris webb-bokhandel.
Hasselblads huvudkontor står TOMT! Vad är det som har hänt? Slog blixten ned?
Skylten förtäljer att prinsessan Madeleines pappa invigde huset hösten 2003.
Vi kikar in genom fönstret innan Nils Chöler på SVT släpper in mig. Tack till Nils för fototillfället.
I receptionen ligger nedmonterade bokstäver. Det var inte jag som arrangerade tre av dem till titeln på en gammal Michael Jackson hit.
Receptionen är tom. Moore’s lag slog till.
Lagen formulerades av Gordon Moore år 1965. Han hade gjort en iakttagelse: det gick att göra datachips dubbelt så kraftfulla var 18:e månad, till oförändrade priser. Tre år senare grundade Moore företaget Intel Corp. Företaget har gjort uppfyllandet av lagen till sin affärsidé.
Ett annat sätt att uttrycka lagen på är att säga att priset på datakraft halveras var artonde månad. Allt blir oavbrutet billigare. Köp TV-n om ett år istället - då är den både bättre och billigare.
År 1968 kostade en transistor ungefär en dollar. När Sony lanserade Playstation för ett par år sedan innehöll den 22 miljoner transistorer. För 35 år sedan skulle alltså en Playstation ha kostat 22 MILJONER DOLLAR.
Kameramuséet på Norra Älvstranden är tomt. När transistorerna tågade in i kameraindustrin hjälpte det inte att man varit på månen.
Stora samlingssalen. Här samlades man och lyssnade på Maddes pappa och andra potentater.
I fantasin hör man visdomsord talas från denna talarstol: “Internet är bara en fluga. Mina vänner har surfat på nätet och dom har redan tröttnat”.
Gordon Moore har sagt att det mest fantastiska med den transistorbaserade tekniken är att den ständigt lyckats erövra och förändra nya industrier och nya marknader.
Med tanke på prisfallet har detta varit en fullständig livsnödvändighet. Kan inte halvledarproducenterna som Intel hitta nya användningsområden, så återstår bara priskrig.
En ständigt växande mängd transistorer söker nya industrier att omstöpa. Produktionen växer lavinartat. För några år sedan sade Moore att “det finns 1018 transistorer i världen. Antalet myror är 1016. Varje myra har alltså tillgång till 100 transistorer var”.
Produktionen av transistorer når i år cirka 350 miljoner stycken PER PERSON i världen. Det är lika många som producerades totalt år 1965.
Många har missbedömt och missförstått kraften i denna oerhörda tillväxt.
I Åtvidaberg fanns det en räknemaskinstillverkare som hette Facit. År 1968 ansågs Facit vara en av svensk industris stjärnor. År 1972 balanserade företaget runt på ruinens brant. Hasselblad är en ren återupprepning av Facit- historien.
Nyckeln till att förstå utvecklingen ligger i ett enkelt samband. När produktionen fördubblas, halveras priset. Förändringen är ständig...
...och den som står still får se värdet på sina produkter halveras på cirka 18 månader. På sätt och vis är den digitala tekniken historiens största värdeförstörare.
Det betyder också att den som tänker att: “Den digitala tekniken betyder inget i vår bransch - den är dyr och har dålig kvalitet”...
...egentligen bara väntar på sin egen dödsdom. Om några år har tekniken blivit bättre - samtidigt som priset oavbrutet faller. TOUGH SHIT!
Hur hamnade Hasselblad i soppan?
Hasselblads-familjen kontrollerade företaget fram till 1977. Sedan kom ett investmentbolag vid namn Säfveån in. Investmentbolag hade fått en starkt gynnad status i den svenska skattelagstiftningen 1960.
Följden blev att alltfler svenska industriföretag blev delar av vildvuxna investmentbolag. Det är svårt att tro att dessa konglomerat alltid hade rätt kunnande och intresse för att utveckla olika industriföretag.
Matsalen. Bröderna Tranefors och Victor Hasselblad brukade jaga kråkor under världskriget, när dom tog paus i kamerautvecklandet. Sedan serverades kråkorna som “fjäderfä” i personalmatsalen...
...har dock svårt att tro att den traditionen levde vidare i denna restaurang med panoramautsikt.
Säfveån behöll Hasselblad till 1985. Då tog ett annat investmentbolag vid namn Incentive över. Incentive såldes 1990 till ASEA i en intern affär inom Wallenbergs-sfären.
Det är dessutom en myt att Hasselblad “missade den digitala revolutionen”.
Under 1990-talet pågick en stark utvecklingsverksamhet med anknytning till digital överförings- och kamerateknik.
Trappan är något av ett konstverk. Beslutet att lägga ned utvecklingen av digitala kameror kom år 1997. Vad var bakgrunden?
PRODUKTION-UTVECKLING... Incentive sålde Hasselblad till två företag med anknytning till riskkapitalbranschen i januari 1996.
Riskkapitalisterna hade som mål att sälja vidare eller börsintroducera bolaget. Dagens Industri beskrev i en artikel i januari 1998 vilka åtgärder som genomförts “För att så snabbt som möjligt få upp värdet på kameraföretaget”.
Den första punkten på listan skulle visa sig vara en ren Döbelnsmedicin: DI skrev...
...”Den kostnadskrävande utvecklingen av en ny digitalkamera har sålts...
...den optimala digitala kameran får utvecklas av någon annan. Därmed sparas 15-18 miljoner kronor...
...som kan investeras i utveckling av konventionella kameror samt att anpassa dem till digital teknik”. Allt detta från Dagens Industri, januari 1998.
Titanic seglade stolt vidare. Nedräkningen till mötet med isberget gick snabbt.
Dock hade man snygga däckstolar.
I början av 2003 köpte det Hong Kong-baserade handelshuset Shriro Hasselblad. Shriro hade sålt Hasselbladskameror i Asien i decennier.
Shriro ställdes nästan omedelbart inför den fullskaliga digitala revolutionen.
Hasselblads proffsfotografer väntade inte med att byta till digital teknik. Tvärtom hade just de en enorm nytta av att till exempel omedelbart se sina bilder i kameran.
Efterfrågan på Hasselblads konventionella kameror föll som en sten. Värdet på lagret förintades. Moore’s lag arbetade övertid.
Efterfrågan på Hasselblads konventionella kameror föll som en sten. Värdet på lagret förintades. Moore’s lag arbetade övertid.
Ljus i mörkret: Shriro köpte sommaren 2004 in ett danskt teknikföretag vid namn Imacon för att rädda Hasselblad.
Under 2005 har det visat sig att den dansk-utvecklade digitala tekniken lyft Hasselblads försäljning till oanade nivåer. Shriro har fått ett klassiskt varumärke, Danmark har spjutspetsteknik. Vi skall fortsätta vår vandring bort mot den övergivna svenska kranen!