Vi besöker en märklig plats, där både Adolf Hitler och Erich Honecker vårdats för allehanda krämpor och sjukdomar. Men kanske är Beelitz verkligen förhäxat, för när Adolf vistades här hösten 1916 tog den tyska nedgången sin början. När Erich flyttades härifrån våren 1991 verkade det till sist som om lyckan vände...
Nere i Beeliz-Heilstätten möts man av en otrolig syn...
...här finns dussintals, tjogtals jättelika och tomma byggnader..
...närmare en spökstad kommer man inte...
...det rent enorma komplexet började uppföras 1902...
...det ligger ungefär 40 kilometer sydväst om Berlin...
...man ser hur mycket trafik det varit här nere vid den förfallna järnvägsstationen...
...här passerade tusentals tuberkulosfall...
...men här fanns också psykiatriska kliniker...
...under första världskriget passerade tiotusentals skadade frontsoldater...
...en av dem hade blivit skadad av granatsplitter i en skyttegrav i slaget vid Somme...
...han lystrade till namnet Adolf Alois Hitler...
...han befann sig här på Beelitz...
...sannolikt just den här byggnaden, mellan...
...den 9 oktober och 1 december 1916...
...i Mein Kampf berättade han att sjukhuset...
...med dess vita sängar och vackra sjuksystrar...
...tedde sig som en dröm...
...det verkar troligt att han satt härute och väntade...
...på att återvända till fronten...
...han skulle kämpa sig igenom flera ytterligare klassiska slag...
...han skulle få järnkors av olika klasser...
...han skulle skadas av senapsgas i krigets slutskede...
...han skulle överleva kriget...
...det är i själva verket ingen måtta vilken historia som väntade på att bryta ut här i korridorerna under några månader 1916...
...och det kaos vi ser nu är bara en reflektion av det helvete...
...som skulle släppas loss över Tyskland under resten av 1900-talet...
...här skulle följa en mellankrigstid när fantastiska nya byggnader uppfördes...
...i en art deco stil av yppersta klass...
...men det glada 20-talet gick redan mot sitt slut när den andra delen av Beelitz uppfördes...
...på den tiden var Beelitz nästan en fabrik för behandling av lungsjuka...
...innan utbyggnaden fanns drygt 600 bäddar...
...i slutet av 1920-talet var antalet upp på nästan 1400 bäddar...
...det hade behandlats långt mer än 100 tusen människor här redan i mitten av 20-talet...
...allt det här säger väl egentligen mest om hur fruktansvärd...
...luften och hälsotillståndet var i europeiska städer...
...under det stora industriella genombrottet i början av 1900-talet...
...min farmor brukade tala med viss fruktan om "lungsoten"...
...men innan vi fördjupar oss i tuberkulosen...
...skall vi avsluta berättelsen om det tyska ödet...
...som skulle avslutas med att ingen mindre än Erich Honecker...
...den siste (?) tyske diktatorn...
...också skulle få en tids vistelse här innan det var dags att fara vidare mot Moskva...
...det måste trots allt vara ganska få byggnader som härbärgerat både Erich och Adolf...
...så nog är det en bit historia...
...som er förbundne Explorer vandrade runt i en dag i december 2008...
...har fått en förkärlek för decemberutflykter...
...kylan och de korta dagarna gör att man får skärpa sig, och det är något snyggt med just kargheten...
...i vilket fall som helst blev det 30-tal...
...hundratusentals lungsjuka och nervsjuka fortsatte att passera genom gigantkomplexet...
...1940 var det åter dags att bli krigssjukhus...
...det står öppet nästan överallt...
...här föll åtskilliga allierade bomber under kriget...
...sedan kom delningen...
...Beelitz hamnade i Öst, och dessutom förklarade sovjeterna...
...att det här numera skulle vara sovjetisk egendom...
...kolla den gamla läkarvillan!...
...därinne är det så vidrigt så att klockorna stannar...
...sovjeterna gjorde helt enkelt militärsjukhus av hela området...
...därutanför löpte tiden sin gilla gång. Tyskland delades...
...muren byggdes, och just det här området runt Potsdam blev nog mest off i hela Tyskland...
...kontakten med Berlin var borta, här talades mest ryska...
...vi rör oss mot 1920-tals delen...
...här kokades det mat till sårade ryska bassar...
...mathanteringen kan säkert ha varit i nivå med pastakokningen i Lundbys skolkök...
...förstörelsen är i den nivån som bara Berlin kan uppvisa...
...beror naturligtvis på den alldeles exceptionella historien...
...som innehåller krig, ockupation...
...och sedan en besvärlig återhämtning på 90- och tidigt 2000-tal...
...när det funnits mer planer än pengar...
...och nu är väl Beelitz rimligen bortom all räddning...
...Dr. Mengeles mottagningsrum, antar jag...
...och så hade vi då det här med Erich H...
...som förtryckte östtyskarna så länge han orkade...
...men som till sist fick besök av Mikhail G, som talade om att...
..."historien straffar den som väntar för länge"...
...för Erich del blev en del av straffet några månaders vistelse här på Beelitz...
...det var våren 1990, han var avsatt...
...det hade visat sig att han hade levercancer...
...till råga på allt hade han den 29 januari 1990 blivit arresterad inne på Charite-sjukhuset i Berlin...
...han reagerade med chock och sade att "var inte allt i ordning...
...fick inte alla mat och utbildning"...
...det han föredrog att glömma var sitt eget maktmissbruk och alla som dött vid muren...
...ryssarna lyckades flytta honom till Beelitz i april 1990 och ett halvår senare flögs han under tyska protester ut i riktning mot Moskva...
...men i verkligheten fanns det nog ganska många som var tacksamma över att dom slapp höra honom tala från ett vittnesbås...
...som så ofta i Tyskland blir det ruinerna som lägger ett bedövande lager över historien.