Uno Ranch var en av Göteborgs klassiska entreprenörer under 1950- och 60-talen. Han använde en del av sin förmögenhet till att köpa in en 700 kvadratmeter stor villa nära Götaplatsen. Eftersom den nu har stått tom i nästan ett decennium är det en ganska fantastisk tidsresa vi har möjlighet att göra! Läs mer om villan och Uno i boken http://www.adlibris.com/se/promotion.aspx?page=jornmark
Man kan omöjligen bo mer centralt i Göteborg...
...än här på Viktor Rydbergsgatan...
...vi har i maklig takt promenerat tre minuter från Götaplatsen...
...faktum är att det är så dyrt och lyxigt att bo här...
...så att Dagens Industri häromveckan rapporterade om...
...att en av villorna häruppe hade nått rekordpriset 35 miljoner...
...inte illa ens för devalverade svenska kriskronor...
...och trots att den här kåken står tom sedan tio år tillbaka...
...fortsätter den sannolikt ändå att öka i värde...
...folk frågar mig ofta om varför det ena eller andra huset blivit stående tomma...
...det är naturligtvis ofta smått bisarra historier...
...behövs serier av märkliga händelser efter varandra...
...här började tillfälligheterna med att ägaren testamenterade kåken till frälsningsarmén...
...som under några år ägnade sig åt att auktionera bort hans flygplansmotorer som låg uppe på vinden (!)...
...och efter ett par-tre år sålde dom också själva kåken...
...till en byggfirma som tänkte hyra ut den till kinesiska generalkonsulatet...
...men i sista stund hyrde kineserna en annan kvart i stället...
...och sedan tänkte ägarna hyra ut den som lyxlägenheter till Volvo- och Astrachefer...
...men det visade sig att ingen sådan marknad fanns...
...nu talas det om kontor...
...fast så här långt står Uno Ranch gamla lyxvilla tom...
...i Birgits budoir ligger nålbreven kvar...
...det var på 50-talet som Uno köpte kåken...
...han hade gjort sig en förmögenhet som motorcykelhandlare...
...det fanns, som ni ser, en ohygglig massa pengar i mc-branschen på den tiden...
...Uno hade skaffat den nordiska generalagenturen på Triumph...
...redan 1945. På den tiden sade man att "motorcykelkedjor...
...var värda sin vikt i guld", och badrummet bär helt klart syn för sägen...
...å andra sidan är väl det här litet grand som att...
...duscha i Tutankhamons sarkofag...
...mc-boomen kom några år innan bilsamhället slog igenom...
...alltihop kulminerade dessutom med den stora knutteboomen i mitten av 50-talet...
..."Vild Ungdom" var den stora filmen, med Marlon Brando...
...som satt och mumlade uppe på en motorcykel...
...det mest berömda mumlet var förstås "What are you rebelling against, Johnny"...
...varefter han fällde den odödliga repliken "What have you got?"...
....ett annat sätt att säga att den vilda ungdomen gärna var mot...
...precis vad som helst. Dessutom fick han litet senare ur sig orden...
..."Where are the beetles", vilket enligt sägnen uppfattades av...
...inga mindre än Stuart Sutcliffe och John Lennon några år senare...
...ni förstår ju vilket band som uppkallades efter den repliken...
...låg mycket intressanta tidningar och prylar därinne...
...enligt min väninna Anna som hängde med på besöket hade Uno köpt in upplagor som skulle makuleras...
...för att elda med i spisarna...
...Anna hade faktiskt träffat Uno himself när hon gjorde en antikvarisk undersökning...
...och dessutom hittade hon ljusknappen...
...när jag snubblade runt i dammiga tidningshögar...
...från Lyndon Johnsons och Fidel Castros tid...
...i vilket fall som helst kan man väl bara beskriva Uno Ranch...
...som en legend här i staden...
...varenda människa verkar att ha haft någon form av minne av den något säregne mannen...
...som sålde sina mc och bilar fram till 1966...
..varefter han ägnade sig åt sina två hobbies...
...han älskade att flyga, enligt samstämmiga vittnesmål hellre än bra...
...tydligen brukade hans plan liksom studsa ned på Torslandas banor...
...dessutom samlade han som sagt på flygplansmotorer...
...och så körde han Bugatti...
...han var kompis med ingen mindre än Bertil, som ju var motorprinsen himself...
...och det är klart att han kunde ta emot prinsen ståndsmässigt härinne...
...i en villa på drygt 700 kvadrat...
...med yppersta 1950-tals standard, mitt i de göteborgska redarkvarteren...
...och egentligen är väl det allra mest fantastiska...
...att här inte slogs i en spik efter 1955...
...vilket ger oss en konserverad känsla av hur livet levdes i Göteborg...
...på den riktigt goda tiden.