I resterna av ett sommarland och en viskosfabrik berättar jag historien om den italienska klyvningen och hur kluster växer fram. Båda platserna hade en lite säregen och stilig framtoning på varsitt sätt, som gör att jag kan leva vidare utan att ha besökt Milanos mer välkända katedralen. Däremot tyckte David att valet av restauranger den här gången lämnade mycket i övrigt att önska...
Vi sökte oss mot Milano...
...och Jakobs digra och välresearchade lista...
...innehöll nästan allt. Ett finfint Sommarland var ju...
...det allra bästa man kunde hoppas på, förstås...
...Greenland ligger strax utanför Milano...
...och är ett döende Sommarland av det stiligare slaget...
...döende är dock det rätta ordet, för mitt bland karuseller som det växer...
...små björkar mitt uti...
...så finns det också ett fungerande kafé, dock med ytterst...
..bisarr toalett. Vi som tågluffade på 70-talet känner till...
...toahålen där man måste stå upp när man gör sina känsligaste behov...
...vilket väl understundom ställt höga krav på skoputsens kvalitet i Italien...
...det faktum att man fortfarande hade kvar dessa halvt unika och antika hemlighus på Greenlands café...
...förklarar väl egentligen även karusellernas betryckta läge.
Man måste se tivolin och sommarland som extrema färskvaror...
...som anläggs ena året för att sedan behöva förnyas efter tre-fyra år...
...en berg- och dalbana som var Milanos hippaste 1975 förvandlas till ett nattståndet skämt...
...när den första loopen sätts på plats hos konkurrenterna...
...toaletter som egentligen är snuskiga hål i marken gör det ännu svårare att konkurrera...
...när grannen har både loop och riktiga Gustavsbergsstolar...
...fast det var rätt snyggt därinne...
...förfall har, som vi alla vet...
...en alldeles speciell dragningskraft...
...dessutom har ju Italianos smak...
...och det är en viss klasskillnad på den här minigolfbanan...
...och den i Gysinge...
...på sitt sätt är väl alltihop lite sorgligt...
...när man tänker på ägarna som åldras lite grand...
...varje år, samtidigt som anläggningarna och toaletterna förfaller...
...ytterligare en liten bit. Man...
...kan fråga sig vad som kommer att hända här ute...
...och det ligger nära till hands att tro på konkurs...
...och nya ägare som investerar i jätteanläggningar...
...bläckfisken kastas på historiens obarmhärtiga sophög...
...hela minigolfbanan får brinna i glömskans ugn...
...annars var vistelsen i Milano intressant på många sätt...
...själv hade jag inte varit där sedan 1970-talet...
...och nu tillhör jag det fåtal som kan skryta (?) med att jag inte sett katedralen...
..trots upprepade besök i den stiliga metropolen...
...senaste gången var annars tågluffen och det var ju verkligen en historia som man gärna glömmer. Vi...
...lämnade Karlstad en söndag morgon i augusti 1977...
...nådde Fredricia i avdomnat tillstånd på söndagens eftermiddag...
...inträffade i Hamburg en måndag när terroristskräcken var som värst...
...och när Ulf stog och gastade "Baader Meinhof" mitt på Reeperbahn...
...fick man vara tacksam för att tåget lämnade Nordtyskland redan samma kväll...
...på tisdag når vi München, och nu börjar färden bli verkligt bisarr...
...lite grand som en ekorre direkt hämtad från en psykedelisk dröm...
...men den abstrakta parkbänken förtjänade lätt fem stjärnor...
...men restaurangen kommer däremot aldrig att hamna i Guide Michelin...
...vi lämnar parken och når den stora viskosfabriken...
...ett material som är lätt att förknippa med den stora italienska...
...efterkrigsboomen. Tillväxten var ruskigt stark här på 1950- och 60-talen...
...och samtidigt klövs Italien på ett litet märkligt sätt både ekonomiskt och politiskt. Söderut...
...kontrollerades ekonomin av gigantiska statsföretag, som efterhand...
...blev alltmer korrupta. Det var de regerande kristdemokraterna...
...som hade kontrollen över de stora statliga enheterna, och samarbetet med en annan...
...stor maktfaktor blev med tiden alltmer påtagligt. Maffians roll...
...hade växt igen på 1940-talet, och förmågan att kunna kontrollera stora mängder röster i landets södra delar...
...gjorde den efterhand till en omistlig allierad för de kristdemokratiska bossarna...
...jag hoppas ni såg den lysande serien Bläckfisken som gick på TV för något decennium sedan...
...finns på DVD nu, rekommenderas starkt som skildring av maffians makt och nätverk i Italien...
...i vilket fall som helst var det i Syditalien som maffian och KD var starkast. Här i Milano...
...fanns ett mycket starkare civilt samhälle, med blomstrande småföretagsamhet...
...och dessutom blev den politiska bilden annorlunda här. Det var kommunisterna som blev alternativet att rösta på, även för...
....många företagare, eftersom KDs samarbete med maffian gjorde partiet synnerligen illa sedda av många häruppe. Klyvningen...
...av Italien har anor tillbaka till 10- och 1100-talen, och den blev sannerligen...
...inte mindre påtaglig under 1950-, 60- och 70-talen. För att...
...återvända till den milanesiska textilindusrin var den ett typiskt exempel...
...på den snabbväxande nya privata norditalienska industrin. Det som växte här...
...var företag som låg extremt nära markaden, och när marknaden dessutom växte med uppemot 9-10% per år...
...så skedde till råga på allt en fördubbling av konsumtionen ungefär var sjunde år. Det fanns utrymme för nästan alla...
...och inte minst var det ju så att de stora nya ungdomsgrupperna ville demonstrera...
...sin nya frihet och oberoende genom nya modeyttringar...
...i Sverige växte stora distributionsföretag som HM och Kapp Ahl fram i sektorn under samma tidsperiod...
...och kontakterna med de producerande företagen härnere i Norditalien var ständigt tät...
...man kan tveklöst säga att det var en ny, annorlunda och konsumtionsorienterad...
...europeisk ekonomi som växte fram på det andra världskrigets ruiner. I det gamla ställverket...
...var det förresten en ganska otrolig stämning...
...helt fantastiskt vackert, så det gick att leva utan katedralen även i år...
...i vilket fall som helst skapades nya modeföretag oavbrutet här i Norditalien...
...ekonomer brukar säga att det fanns ett "kluster" och egentligen betyder det bara...
...att gamla företag ständigt ger upphov till nya. Kunskap och människor rör sig mellan företag...
...och eftersom marknaden växer så kraftigt kan till och med de gamla företagarna acceptera...
...att deras anställda drar iväg till något nytt. Västvärldens allra mest berömda kluster heter förresten Silicon Valley...
...och det är verkligen något i hästväg. Jag tror till exempel att om...
....inte jag själv kommit i tredjehandskontakt med Dalen för ungefär 5-6 år sedan...
...så hade det här web-projektet aldrig skapats. Det är precis så ett starkt kluster skall fungera...
...genom att producera kunskap om teknik och marknader skall människor inspireras...
...till att hitta nya vägar att hantera tillvaron. Ni förstår omedelbart...
...hur gigantisk skillnaden mellan ett inåtvänt och korrupt nätverk som det syditalienska...
...och ett expansivt och utåtriktat som det norditalienska blev. Fortsättningen på den historien, och hur Italien...
...till sist skulle bli ett fall för Berlusconi kommer i nästa lombardiska galleri. TO BE CONTINUED!