Den andra delen av vår Estlands resa finns nu att kolla för den intresserade. På det hela taget är detta ett fantastiskt land, med en märklig och på många sätt alltför okänd historia. Estland bekräftar på många vis sanningen i ordspråket \"Så nära men ändå så långt bort...\" Tack till SIDAs Östersjöenhet för stöd, råd och dåd.
Vi befinner oss strax utanför Haapsalu på den estniska kusten.
Här styrde och ställde den svenska släkten de la Gardie under mer än 300 år...
...men sedan förändrades som vi kan se tiderna på ett radikalt sätt.
De stora och platta slottsägorna blev perfekta...
...som sovjetisk flygbas när onådens år 1940 stod för dörren. Nuförtiden...
...ligger flygledartornet och basen öde, för 1991 ändrade historien än en gång riktning. MIG-planen...
...flög hem mot Ryssland, men de la Gardies gamla gods är i alla fall...
...ett perfekt ställe för att fundera över hur Estland blev en nation.
För tusentals år sedan vandrade sibiriska stammar hela vägen bort mot Estland och Finland. Europa...
...fick ett annorlunda inslag av finsk-ugriska folkslag. I Estland...
...är det annorlunda ursprunget tydligt för alla som försöker läsa obegripliga reklamskyltar...
...och tidningar. Men esterna fick tidigt sällskap av andra europeiska folkslag. På...
...11- och 1200-talen startade en snabb expansion i den europeiska ekonomin...
...och olika typer av korståg och erövringskrig inleddes. Det var danskar och tyskar...
...som tog sig bort mot Estland och Lettland, och det skulle bli tyska adelsmän och slottsherrar...
...som styrde det här området under 700 år. Den balt-tyska adeln...
...styrde alltså i Estland och Lettland mellan 1210-1918, trots att man aldrig var mer...
...än knappt 5% av den estniska befolkningen. Det vi ser här är ruinerna av de la Gardies slott...
...som byggdes runt 1880 och sedan förstörts i etapper sedan 1920. Man kan ana sig till hur...
...MIG-hangarerna kommer att se ut om ytterligare femtio år. Förfall går mycket snabbare än man tror...
...vilket inte minst syns i de gamla militärkasernerna...
...som befinner sig ytterligare en bit bort på området. Här huserar nuförtiden paintball-entusiaster och airsoftare...
...och med tanke på Hästhagens rivning kanske vi nu får se hur svenska sportutövare börjar ta färjan till Tallinn över helgen?
I vilket fall som helst blev det den tyska adeln som tog över här på 1200-talet. Formellt sett...
...styrde danskar fram till 1560, sedan kom svenskar fram till 1720...
...och sedan kom ryssarna, men de verkliga härskarna var balt-tyskarna, som ägde både marken och den lokala politiska makten...
...samtidigt som de kontrollerade de utarmade och livegna bönderna stenhårt.
Den estländska ekonomin hängde ihop med den europeiska via jordbruksexporten, och i stort sett...
...var villkoren stabila fram till 1800-talet. Då startade en stark ekonomisk expansion, vilket ledde till en ökad...
...export från Baltikum. Jordbruket förändrades. Industrin växte starkt, och kommunikationerna förbättrades...
...på ett rent dramatiskt sätt. Järnvägar, hamnar, telegraf och telefon byggdes ut i snabb takt.
Ekonomin växte och nya idéer spreds snabbt. Nationalismen och marxismen var två av de allra starkaste nya ideologierna.
I Estland förändrades det traditionella samhället snabbt. De estniska bönderna slapp livegenskapen...
...och de fick möjligheter att köpa jord, men politiken förändrades bara långsamt. På allt fler sätt...
...utmanades nu tysk-balternas dominans. År 1905...
...visade det sig hur utomordentligt illa omtyckta tyskarna var. Det här året bröt ett folkligt uppror ut i...
...hela det ryska imperiet, men i Estland och Lettland kom udden att riktas mot de tyska jordägarna. Det brändes...
...tyska storgods i hundratal. Det var en tydlig demonstration av vad som skull ske...
...om den ryska centralmakten någonsin bröt ihop. Ett drygt decennium senare...
....var det precis det som hände. Ryssland förlorade första världskriget, Tyskland ockuperade under åren 1917-18 Baltikum...
...men sedan kollapsade även det Tyska Riket. I det vacuum som nu uppstod...
...kunde de baltiska staterna till sist bli självständiga. Ni ser parallellerna:
Starka grannländer - inga baltiska småstater, försvagade grannar - comeback för baltländerna.
År 1920 var Estland definitivt självständigt. En av de första åtgärderna som genomfördes var förstås en omfattande landreform...
...där storgodsens mark fördelades till de estniska småbönderna. Nu kan ni också förstå...
...varför de la Gardies slott hade förfallit så grundligt. En lustig sak är förresten hur uppskattade de svenska inslagen...
...i den estniska kulturen fortfarande är: det finaste köpcentrat i Tallinn heter nuförtiden just...
...de la Gardie. Nu vet ni varför. Men här har vi färdats österut...
...i riktning mot Estlands tunga industridistrikt bortåt Kohtla-Järvi och Narva. Här finns...
...oljeskiffer, vilket utgör landets överlägset viktigaste energitillgång. Följaktligen...
...är det logiskt att denna stora energicentral låg direkt bredvid gigantiska växthus...
...som väl försedde Leningrad med tomater och gurka. Men nuförtiden...
...var det Desolation Boulevard därinne. Alla kalendrar hade stannat på 1991...
...vilket var ett gemensamt drag hos många estniska ruiner.
These boots are made for walking, and that´s just what they´ll do one of these days these boots are gonna walk all over you.
I vilket fall som helst blev Estland självständigt 1920. Till en början...
...gick saker hyfsat, men efterhand som 1920-talet stormade fram...
...blev tiderna allt hårdare för det nya landet i utkanten av Europa. Den stora..
...depressionen tog riktig fart från 1929, och riktigt tungt blev det för jordbruksexportörer...
...som Estland. Exporten rasade, arbetslösheten växte snabbt...
...och med detta ökade den politiska oron starkt. Alltfler partier konkurrerade om makten...
...med det enda som egentligen ökade var instabiliteteten och osäkerheten. Utvecklingen...
...såg likadan ut på många håll i Europa, och resultatet blev nästan alltid statskupper...
...varefter diktatoriska regeringar sökte mer eller mindre samförståndsorienterade lösningar.
Estland var inget undantag. År 1934 tog Konstantin Päts makten...
...och den nya diktatorn sökte nu skapa nationell enighet genom korporativism och...
...en ökad roll för staten i ekonomin. En effekt blev att stora byggprojekt inleddes i Tallinn.
Men nu har vi nått Narva. Huset på bilden är en typisk sovetisk 1950-tals skapelse. Nu gällde det att attrahera nya ryska immigranter. Orsaken var enkel...
....för 1939 bestämde sig sovjeter och tyskar för att dela Östeuropa mellan sig. Estland tillföll Stalin....
...och slutresultatet av pakten skulle bli en befolkningsmässig katastrof i Estland. I juni 1940 var det dags att marschera in i Tallinn...
...Päts och hans regering hade bestämt sig för att inte göra motstånd. Resultatet av icke-vålds principen blev...
...fullständigt förödande för Estland. Till att börja med deporterades Päts tillsammans med regeringen. Ryssarna var grundliga...
...så av de elva regringsmedlemmarna lyckades bara en fly. Nio sköts eller avrättades, Päts hölls i fångenskap på...
...ett sinnessjukhus fram till sin död 1956, och av de sjuttio före detta regeringsmedlemmar från tiden 1920-40...
...som sovjeterna kunde hitta, arresterades inte mindre 47 inom ett år. Tre av kom levande ut ur finkan.
Det finns svenska historiker som menar att Stalins grymhet har överdrivits. Själv får jag nog säga...
...att en genomläsning av Östeuropas historia mellan 1940-53 får en att tro på motsatsen.
Terror var ett medel för att uppnå målet total underordning. Civilbefolkningen skulle skrämmas...
...genom deporteringar, medan de gamla ledarna låstes in och sköts. I slutänden blev resultatet en ren katastrof...
...den stalinistiska terrorn öppnade dessutom vägen för ett civilt stöd till den tyska ockupation som följde under sommaren 1941, och nu...
...skulle krig, deporteringar och massflykt dra fram över den lilla republiken under resten av decenniet. Framemot 1946...
...kunde man summera döds- och flyktingtalen till 282 tusen, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av hela befolkningen...
Den sista ryska gatskylten i Narva??
Tom of Finland was here? Nej, men vi är i Kohtla-Järvi, som fortsatte att vara centrum för den tunga industrin...
...rakt igenom 1950-talets fem-årsplaner. Naturligtvis fick arbetets hjältar ett rejält monument...
...men det här bostadsområdet stammar faktiskt från mellankrigstiden...
...och det var ett fynd som Bengt och jag gjorde när vi körde ned mot det industriella centrumet.
På en del lämningar i området kunde man se att delar av kåkarna varit bebodda så sent som 1990-95...
...men det fanns helt klart delar som stått längre...
...och här rådde på sina ställen en smått...
...sakral stämning. Det är när man hittar sådant här som man känner att tillvaron som ruinturist...
...är värd alla resor och slit. Man får faktiskt se saker som inte sällan får en att baxna.
I vilket fall som helst kom sovjeterna tillbaks till Estland 1944-45. Massflykt och inbördeskrig följde...
...vi svenskar utmärkte oss genom den sorgliga baltutlämningen, när nästan tvåhundra balter överlämnades till sovjeterna...
...det fanns dock svenskar som ville gå längre. Kommunisterna ville lämna ut alla de 30 tusen civila flyktingar som fanns i Sverige. Hade det hänt...
...så hade Stalin fått tillräckligt mycket slavarbetskraft för att bygga sig en skyskrapa i Tallinns centrum.
Skifferbolagets kontor i Kohtla-Järvi står tomt sedan 1991. Den enorma...
...industrialiseringsspurt som ryssarna inledde efter 1948...
...ledde till en massiv arbetskraftsinvandring i området...
...eftersom de estniska invånarna försvunnit eller fördrivits. Nu vällde det in ukrainare, vitryssar och...
...ryssar, som lockades av högre löner och relativt sett bättre levnadsförhållanden...
...jämfört med resten av sovjetriket. Nuförtiden är kollapsen fullständig.
Planer som aldrig fullbordades förvandlas långsamt till...
...absurda kaosstilleben.
I Estland fortsatte terrorn framemot 1948-49. Nu var det dags att kollektivisera de småbönder som fått mark efter 1920...
...storgodsen hade nu bytt namn till kolchoser, men eftersom...
...befolkningens stöd för de socialistiska idealen var svagt, fick man ta till en hederlig och beprövad idé istället...
...det var med andra ord dags för terror och massdeportationer igen. Drygt 20 tusen ester fick ta tåget...
...till Tundran, och nu blev det fart på kollektiviseringen igen. Inom något år...
...hade kolchoserna triumferat även i Baltikum.
Nuförtiden återstår bara rester av de stolta kollektivjordbruken...
...det var en ganska desperat känsla av melankoli som vilade över ruinerna...
...och samtidigt kunde man bara slås av den ganska makalösa skönheten i upplevelsen.
Men Estland var inte bara jordbruk. Skall man försöka bedöma fyra decennier av sovjetstyre mellan 1950-90...
...får man se till någon form av helhetsbild. Industrin byggdes ut, men resursslöseriet var också rent enormt...
...dessutom delades den estniska befolkningen i två delar eftersom invandringen fortsatte att vara massiv.
I slutänden var 40% av befolkningen rysktalande, vilket fortfarande skapar stora problem...
...vem minns till exempel inte bråket runt bronssoldatens förflyttning i försomras?
Ärren från ett tragiskt 1900-tal kommer att finnas kvar länge när det nya Europa skapas. Själv tror jag att kunskap om historia är ett centralt redskap...
...när man bygger något nytt. Men vi avslutar vår estniska resa där vi började den...
...i Haapsalu, fast nu har vi tagit oss ända ut till kusten. Det första kurhotellet byggdes redan 1825...
...ungefär samtidigt som Marstrand började genomgå en liknande förändring här i Västsverige. Orsaken till likheterna är enkla...
...växande och välbärgade stadsbefolkningar skulle under hela 1800-talet i allt högre grad förvandla havssamhällen med friskt klimat...
...till fräscha och lättsamma badsamhällen. Perioden mellan 1880-1914 var höjdpunkten för epoken: snickarglädje, punschverandor och...
...gyttjekurer har med tiden blivit nästan legendariska bilder av den tidens samhälle, som precis stod inför en...
...fruktansvärd omställning, som skulle sluta i folkomflyttningar och deportationer. Historien är aldrig linjär...
...och det är ofta en välsignelse att inte veta hur facit skall komma att se ut.
I Haapsalu frodades politbyrå-nomenklaturan så sent som 1987, och ingen kunde ana...
...att det kapitalistiska badortsidealet skulle vara tillbaka i högönsklig välmåga två decennier senare. Så nu förfaller betonghotellen snabbt...
...och ett stenkast bort renoveras Haapsalus punschverandor i en takt som skulle fått en stachanovit att rodna.