Den svenska Folkets Park-rörelsen startade på 1890-talet, men det var under mellankrigstiden som organisationen växte som snabbast. Runt 1955 var parkernas antal störst. De sista femtio åren har dock varit en utdragen skymningstid. Folkparkerna gynnades före 1955 av att det fanns ett generellt nöjesförbud på restauranger. När nöjesförbudet försvann kom dansrestauranger och diskotek. Tillvaron hårdnade för parkerna. Efterhand har sedan idrottsarenor, nöjestält och festivaler också konkurrerat. Avfolkning och industrikriser på lands bygden har ännu mer underminerat underlaget för folkets egna parker. Efterhand har många av dem tagits över av kommuner, som lägger ned eller river efterhand som skatteunderlaget viker. Sic Transit Gloria Mundi, som romarna sade…
Vi ser en spännande rubrik i Värmlands Folkblad på nätet: Kristinehamns Folkets Park ska rivas efter sommaren!
Internets kraft är stor. Vi slänger oss i bilen och styr mot Värmland. Den här gången kommer vi också att slippa se Färjestad förnedras av Frölunda.
En tom folkpark väntar oss.
Mycket tom, var ordet.
Kommunens borgerliga styresmän har bestämt att detta ska rivas. Stadens finanser är bristfälliga.
De senaste åren har faktiskt uppemot 1000 lägenheter från 1960-talet rivits i Krsitinehamn, så man har destruktiva vanor.
Gyllene Tider kommer aldrig mer att stå på denna scen (särskilda hälsningar till Maria i San Francisco).
The lights...
... are out...
... and gone.
Stolarnas fiende nr 1...
... bor uppenbarligen i Kristinehamn.
Han har också ett horn i sidan mot spotlights, verkar det som.
Kristinehamn är en intressant ort, som jag besökt gång efetr annan de sista åren...
...befolkningen har fallit en del under de sista åren, men inte alls så katastrofalt som uppe i Bergslagen.
Det vackra läget nere vid Vänern borde göra en vändning möjlig. Finns faktiskt hoppfulla tecken.
Stilig nyklassicism. Skiftet 1920/1930-tal.
Stiligt var ordet.
London Calling?
Utanför Rom finns en stad som heter Sabaudia, som byggdes av Mussolini i skiftet av 1920/1930-talet...
Arkitekturen är påtagligt besläktad.
Jag kan starkt rekommendera ett besök även i Sabaudia - en hel stad byggd i monumental funktionalism är något i hästväg.
Det ironiska med Sabaudia är att Mussolinis mönsterstad idag är en kultort för homosexuella.
Men även om Kristinehamn KANSKE håller på att hämta sig...
...visade det sig under 2005 att allt hopp var ute för...
...den här parken. Jag hade hoppats att...
...återkomma för fler bilder, men i december05/januari 06 rullade rivningsskoprna fram till insläppet...
...och åt snabbt upp de rester av det svenska 1900-talet som vi ser på de här bilderna.
Retro chic i Kristinehamn.
Uppehållsrum på 70-talet!
Ljuva 70-tal!
Aldrig mer kommer det...
...att serveras HB på den här herrturken.
Sista bilden på parken.