Sitges är inte bara Barcelona-traktens häftigaste badort, med lägenheter i prisklasser som får en att blunda och ta ett djupt andetag. Otroligt nog har denna posha ort dessutom ett par ruiner av hög Europaklass. Racerbanan på bilderna byggdes på 1920-talet, och den ligger sedan länge övergiven i ett halvcentralt läge. Bäst att ta sig en titt innan hela härligheten förvandlas till lyxigt köpcenter, med andra ord. Ni kommer dessutom att få se mer av Sitges stiliga ruiner inom ett par veckor…
Det är en lite märklig känsla...
...att hitta en gammal racingbana i Spanien.
Hela känslan därute är förstås surrealistisk. Man har fått tips från...
...ett stort antal håll och kanter, man har...
...tittat på olika siter på nätet...
...allting tyder förstås på att det måste finnas en övergiven racingbana...
...i Sitges Terramar, men det känns ändå märkligt när man väl kommer dit. Sitges...
...är extremt välmående, stranden nyputsad, lägenheterna ligger i samma prislägen...
...som Stockholms innerstad, och följaktligen börjar man snart undra...
...kan det inte vara så att banan rivits upp och förvandlats till lyxbungalows?
Men det visar sig att mina farhågor är överdrivna. När Bengt, Jakob och jag...
...kör iväg med hyrbilen på fredag morgom har vi fått en tydlig körriktning av portieren...
...så sedan gäller det bara att hålla ögonen öppna. Det var jag som såg banan från vägen, vi svängde in...
...vi kom fram till den gamla huvudläktaren. Under den bodde numera en spansk dam, som...
...inte hade något emot att vi gick runt hörnet och fotade...
...den bana som numera var hennes lite annorlunda bakgård.
Annat var det på 1920-talet. Då var det full fart på Autodromen...
...överhuvudtaget brukar just 20-talet anses vara de europeiska ovalbanornas...
...gyllene epok. I Tyskland byggdes Avus, i Italien byggdes Monza, och andra...
...ovalbanor konstruerades i både Frankrike och Storbrittanien.
Följaktligen var Sitges en del av ett mönster, men de var ett mönster som skulle visa sig...
...ha ett kort bäst-före datum. Autodromen byggdes av en tysk konstruktionsfirma...
...och man anar sig till släktskapen med just AVUS i Berlin.
Man byggde snabbt, allt var klart på mindre än ett år.
Hösten 1923 var man klar. Samma år gick...
...Spaniens Grand Prix här, för första och enda gången.
Den nuvarande ägaren har spärrat banan med grenar och träd...
...med hjälp av Babel Fish kan till och med jag förstå vad det står på skylten.
Annars satte mitt år med spanska på gymnasiet mycket få spår i mitt medvetande...
...inte heller ett tre månader långt förhållande med en uruguayansk donna ledde till...
...att jag börja tala i spanska tungor. Jävla synd, får man säga, men å andra sidan pratar folk...
...i vilket fall som helst katalanska här, och det påstås...
...att detta skall vara en hisklig och obegriplig rotvälska.
I vilket fall som helst gick det spanska GPt här 1923. Detkördes 200 varv...
...och man får säga att förarna måste uppvisat ett oerhört mod. Att blåsa runt här i drygt 200 kilometer i timmen...
...måste ha varit något utöver det vanliga. Tydligen innehöll det enda...
...stora racet en spännande strid mellan Greve Louis Zborowski och Alberto Divo i en Sunbeam.
Dt känns länge sedan idag. I princip var faktiskt allt slut...
...efter detta enda race. Det tyska bolag som ägde och drev banan gick i konkurs...
...banan låg helt enkelt för långt från Barcelona...
...så publiken kom inte hit. Ni kan ju...
...tänka er vilket elände det var för greven och hans polare, när det inte ens fanns...
..prispengar att dela ut när man kom i mål efter det livsfarliga racet...
...banan fick med andra ord ett rykte som påminde om ett...
...lågprisflygbolag från Göteborg. Goa gubbar, men knappast helt pålitliga...
...som man säger här på Sveriges framsida. I vilket fall som helst...
...togs banan över av en spansk entreprenör 1929. Edgar...
...Moravitz köpte konkursboet, och från 1932 började man köra Spanska...
...Mästerskapet i motorcykel här i Sitges Terramar...
...men säg den lycka som vara för evigt. Efter ett par år bröt...
...det spanska inbördeskriget ut. Edgar slogs på den republikanska sidan...
...men det blev General Francos sida som tog hem spelet. Nu hade det...
...hunnit bli 1939-40, och ingen verksamhet...
...skulle överhuvudtaget bli aktuell härute på mer än femton år...
...faktiskt var i princip allting över för gott härute. Enligt...
...olika källor skall det ha körts ett lopp...
...härute under hela 1950-talet, men det var det absolut sista som hände överhuvudtaget. Nej...
...autodromen i Sitges är helt enkelt en anakronism. Den byggdes i en märklig högkonjunktur i...
...början av 1920-talet, när alla trodde att...
...bilismen och modernismen skulle göra ett blixtsnabbt...
...segertåg genom Europa. Som vanligt blev det inte alls som man hade föreställt sig.
Det blev depression, inbördeskrig, världskrig...
...och det skulle bli både 1960- och 70-tal innan bilismens arkitektur skulle göra sitt segertåg genom Spanien.
Vi befinner oss utefter gamla huvudvägen mellan Barcelona och Girona. Den...
...nya motorvägen verkar ha tio-femton år på nacken och vid...
...Caldes de Malavella finns fantastiska rester från de spanska och...
...europeiska 1960- och 70-talen. För nog är det lätt att...
...känna igen sig i svenska vägkrogar från perioden 1965-75...
...snabbt byggda, starka drag av modernism, blandat med traditionella stilar...
...och det är lätt att se hur man kunde göra det som var "förbjudet" inne i stan härute...
...vid vägen. För det var så det blev. Därute vid de nya landsvägarna fanns...
...grillbarerna och motellen, som osade...
...av grillmat och synd. Att "ta in på motell" betydde att grannarna inte såg...
...eller kunde skvallra om vad som försigick.
Motellrummen är alla inredda med moderna tapeter...
...med varierande smakideal. Av mönstren fick jag en känsla av...
mitten av 1970-talet, men eftersom de var såpass välbevarade lämnar jag dörren öppen...
...för mer välinformerade gissningar.
En dusch som väl sett bättre dagar. De två motellen-barerna som vi ser på...
...bilderna låg alltså ganska precis mitt emellan Barcelona och Girona...
...dessutom måste många britter ha passerat här påväg ner till Costa Brava...
..som ligger precis här. Själv tycker jag faktiskt att det här är en klockren del av...
...västeuropesk efterkrigshistoria: amerikaniserad vägarkitektur...
...massor av människor i yrvaken rörelse, och sedan...
...inom bara något enstaka decennium...
...är alltihopa slut, när den nya vägen byggs, tillsammans med nya hypermoderna...
...motell och bensinstationer. Till råga på allt...
...skall nu den gamla riksvägen breddas, så att man...
...i princip kommer att få två motorvägar som löper parallellt med varandra...
...mellan Girona och Barcelona...
...vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att Ryan Air...
...har döpt om hela Gironas Flygplats till Barcelona Norr...
...så strömmen av turister är närmast abnorm nuförtiden...
...en liten bit bort byggs faktiskt också en dubbelspårig höghastighetsjärnväg...
...perspektivet svindlar: Västeuropa har integrerats, miljoner människor är i enorm rörelse...
...tre svenskar åker till exempel hit över en helg bara för att fota ruiner...
...det behövs så mycket infrastruktur, hyrbilar och hotell så att 1960- och 70-tals människan skulle svimmat...
...i det perspektivet är de här lämningarna av den första europeiska efterkrigstidens...
...nymornade bilism och begynnande rörlighet...
...både tänkvärda och lite rörande.
Inom ett par månader når bygget av den nya motorvägen hit...
...då finns ingenting av det här kvar...
...men tack vare Mikael Ekmans tips kommer alltihop att leva vidare på tre svenska internetsiter.